Igår när vi gick till sporthallen för att se när Erik spelade så satt Seth som förstenad i 40 (!!!) minuter med endast huvudet som for fram och tillbaka allt eftersom spelet spelades. Intet ett enda försök till att hoppa ner från bänken och springa på läktaren. Det där med innebandy var tydligen väldigt spännande?! Har vi ett blivande bandyproffs eller bara ett troget fan? :)